Hejdå Thailand, för den här gången

Nu sitter jag här på ett rum, på ett guesthouse i den stora, stora staden Bangkok. Dagen före vår hemresa till Sverige. Jag åker hem till Sverige, men jag lämnar även mitt hem här. För Thailand kommer nog alltid att vara mitt andra hem. Så det är med blandade känslor jag åker härifrån. I och med att vi har tagit avsked sedan mitten av mars har jag varit ganska inställd på att jag snart ska hem. Så jag längtar verkligen, jag längtar efter min familj och mina vänner. Och jag längtar efter den svenska sommaren som jag så tajmat kommer hem till. Men jag vet inte om det går att vara riktigt förberedd, på att komma hem. Det kommer nog att bli en väldigt stor omställning. Jag menar, jag är säkerligen inte så svensk som jag var när jag lämnade Sverige för åtta månader sedan, den 10 september 2010. Jag kommer antagligen känna mig som en utomjording i vissa situationer. Jag kommer att göra en massa fel och jag kommer antagligen att irritera mig på mycket som jag vant mig av vid under tiden här.  Till exempel som att:
- i Sverige och i synnerlighet i Stockholmstrakten ler folk inte och hälsar spontant på folk man möter på gatan, faktum är att folk ibland inte ens ser varandra
- i Sverige måste allt vara så planerat och noga, stress, stress och press - varför?

Men jag kommer säkert också att bli väldigt glad över vissa svenska saker och beteenden i den svenska naturen. Sånt som att:
- man i Sverige säger vad man tycker, rakt ut. Jag kommer inte längre behöva höra frasen "Up to you!" - skönt!
- om man bestämmer något med någon tar man det oftast på allvar och kommer i tid/kommer ihåg det man har lovat. I Thailand glöms det bort väldigt lätt!
- i Sverige kommer folk inte att titta på mig och följa mig med blicken vad jag än gör, där kan man vara lite anonym

Ja, det finns mycket som jag antagligen kommer att irritera mig på, uppskatta, skratta och gråta över. Det kommer som sagt att bli en stora omställning att komma hem och jag hoppas att folk har överseende med mig om jag beter mig "konstigt" ibland, haha för det lär väl hända antar jag! Hur som helst kommer det värsta naturligtvis att bli saknaden av människorna, landet, miljön. Jag älskar Thailand. "de fria landet", "det leende landet". Jag älskar de vänliga, hjälpsamma människorna. Jag älskar mottot "Inga problem/allt går att lösa/det gör inget". Jag älskar den vackra miljön med de gröna bergen. Jag älskar friheten i landet.

Det är rätt häftigt egentligen att man kan känna sig så hemma på en plats så långt hemifrån, där man aldrig har varit innan och där man inte känt någon från början. Men nu har jag så många här, så jag kommer nog alltid att känna mig välkommen.

Självklart känner jag mig även välkommen tillbaka till Sverige och det ska bli så skönt att komma hem.

Jag är hur som helst väldigt nöjd med min tid här i Thailand. Jag är stolt över att jag ha klarat utmaningarna jag har ställts inför. Jag har lärt känna mig själv bättre och fått många nyttiga erfarenheter. Så jag är väldigt nöjd.

Jag kommer ihåg hur nervös jag var innan jag åkte. Men det kändes väldigt spännnande och häftigt att ge sig av sådär. Jag visste inte riktigt vad som väntade, men jag var säker på att det var rätt, att jag skulle iväg. Det var en härlig känsla att ge sig iväg utan att riktigt veta vad man ger sig in på! Nu åker jag hem och vet inte heller riktigt nu vad jag har att vänta, eller vad som kommer att hända. Men jag vill tro att jag nu efter Thailand, klarar det mesta. Vilka situationer och äventyr jag än ställs inför, så blir det säkert bra, vad som än händer.

Imorgon lämnar jag Thailand för den här gången. Jag har slutfört min tid som volontär/praktikant. Mina 8 månader i Thailand är över. Hur jag ska fortsätta med de nya kunskaper och erfarenheter jag fått vet jag inte riktigt än. Men jag kommer alltid att bära med mig dem i allt jag gör. Jag kommer aldrig att glömma. Aldrig kommer jag att glömma landet, karenkulturen, människorna, känslorna. Nej, jag kommer att komma tillbaka hit, det är jag säker på!


Hejdå Thailand, för den här gången. -See you next time!