Från storstadsdjungel till by på bergstopp

Jag tänkte förklara lite vad som hände direkt efter engelskalägrets slut. Såhär var det...
 Dagen efter engelskalägret åkte vi till Chiang Mai för att sedan, den 17:e mars åka vidare till Kuala Lumpur i Malaysia på visumresa. Det var trevligt och allt gick som det skulle. Förrutom att ordna visum passade vi på att kolla in staden, gå i shoppingcenter, åka upp i ett av alla höga torn, bio, museumbesök och IKEA. Det var mysigt!



Sedan direkt när vi kom tillbaka till Chiang Mai på tisdagsmorgonen åkte vi med Otto och Ulrika upp i bergen till en by som hette Peruki, på konferens. Snacka om kontrast, på natten innan i storstaden Kuala Lumpur, och sen nästa kväll en by, så långt bort från "civilisationen" som man kan komma. Hur som helst var det årskonferensen för Pwo-karenerena i distriktet. Peruki låg verkligen långt borta, ungefär 3½ timmar till en liten stad från Chiang Mai påväg till Mae Sariang och sedan typ 3½ timmar till upp i bergen på riktigt, riktigt dåliga vägar. Inte roligt!

Hur som helst var det väldigt fint i byn, som jag tror låg på över 1000 meter höjd. Det var ingen stor konferens, utan väldigt lagom, med cirka 200 pers. Men jag och Johanna var helt oförberedda på att vi skulle träffa så många vi kände. Det var flera av våra elever som hade kommit från byarna, jätteroligt att se dem igen!

Vi fick som vanligt när vi är i byar, vara med om mycket, för oss, annorlunda saker. Till exempel åt vi (helt omedvetna) råtta. Såhär var det; vi blev bjudna på frukost av en karenkvinna, och det vore ju oartigt att tacka nej tänkte vi, trots att vi redan hade ätit och att vi kunde ana att det vi skulle få inte var ätbart för oss. Jag brukar vara lite skeptiskt till den mat vi blir bjudna på i byarna (då de inte har anpassat den till oss), men man äter liksom för att vara snäll och försöker att inte tänka på smaken så mycket. Hur som helt fick vi efteråt av våra elever reda på att det var råtta vi åt, haha... jag åt inte så mycket, men jag kunde i alla fall känna att det inte var någon delikatess direkt!

Det vi annars gjorde i byn var ungefär det här:
- Gå upp 5.30-6-00 varje morgon
- Äta ris ur palmblad
- Lyssna på möten vi inte förstod
- Umgås med eleverna och öva in en engelsk sång tillsammans
- Titta på dop i floden - Väldigt fint!
- Och så allmänt "byhäng" förstås. Härligt värre!

Fick förövrigt 3 karenväskor under det här bybesöket (en vanlig gåva, ja) och de tas tacksamt emot såklart!

 

På fredagen, då det var dags att åka hem, fyllde Johanna inte mindre än 20 år! :)  

Stort grattis till henne! <3  

Mina favoriter!