Hej! Jag har inte skrivit på länge eftersom jag har haft så mycket att göra! Kortfattat har jag varit på konferenser, ungdomsläger och firat Songkran.Vi har med andra ord rest runt en helt del mellan byar och Chiang Mai. Mer om detta senare. Och för tillfället är vi nu i Mae Sariang, vår gamla stad... Men vi planerar inte att stanna länge. I själva verket hade vi tänkt att åka till en by med hostelfamiljen så fort vi kom hit. MEN problemet är att de inte hade kommit tillbaka till hostlet än, utan de var fortfarande i en annan by. Så igår när vi kom fram till hostlet vid tio-tiden på kvällen, möttes vi till vår stora förvåning utav ett äldre främmande par. Vi var osäkra på om de visste att vi skulle sova där, så vi frågade snällt om vi fick det. Det gick bra och de var väldigt trevliga, om än väldigt svåra att förstå, och de förstod inte heller oss så bra. Men vi drog slutsatsen att de var grannar som vaktade hostlet medan familjen var borta. Så nu turas vi om att vakta hostlet typ...
Det jobbiga med att bo ensamma på hostlet är för det första att vi inte har någon mat eller vatten (förrutom lite brunnsvatten som är mindre fräscht) så vi måste åka till stan ganska ofta. Det andra problemet är att det är så långt att gå till stan, vi har inga fungerade cyklar och det finns ju inte direkt någon taxi att ta... Jobbigt!
Dagen har hur som helst spenderats åt att vänta, vänta och vänta på att familjen ska komma tillbaka. Det går inte att nå dem på telefon och vi kan inte ringa till byn de är i. Kanske har de glömt oss eller så trivs de så bra där de är att de stannar lite extra länge... Man vet aldrig med karener när det gäller planering..! Ingen vet någonting mer än att de sammanlagt ska vara borta i två veckor. Men till oss har de sagt att de ska komma hem emellanåt (15:e-16:e) så att vi kan åka med dem. Så vi hoppas verkligen att de kommer imorgon! Gör de inte det, få vi helt enkelt lösa det på något annat sätt. På nåt sätt ska vi i alla fall ta oss till Sobkong så att vi får träffa några av våra fina elever igen!
Just nu sitter vi på en resturang med wifi men ska nog tillbaka till hostlet snart. Det är verkligen inte lika kul att vara på hostlet nu när det är helt folktomt! Det finns inget att göra så vi hänger lite på ett av våra favvo-matställen. Vår fina handledare Ladda samt några andra vi har pratat med är lite oroliga för oss som bor på hostlet själva nu och inte har någon som tar hand om oss, haha! :) De tror kanske inte att vi kan klara oss själva, men det går så bra så (trots att det är väldigt tråkigt). Men vi hoppas verkligen att vi får sällskap direkt imorgon!
Aja, allt för den här gången. Nu vet ni att jag lever och mår bra i alla fall! Hörs snart :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar